Människobyns södra förort!

Medelålderskvinnan var i Kivik på ”konferens” för någon vecka sedan. Det var väldigt trevligt, givande diskussionsämnen och trevliga människor (nåja, de medelålderskvinnan prioriterade att umgås med i alla fall). Boendet var väl med ett positivt synsätt ”okey” och maten var fantastisk (även med en negativ utgångspunkt till ämnet). Tyvärr hade förortens boende fullständiga rättigheter, vilket innebar att allt alkoholhaltigt skulle införskaffas via dem. Det innebar att ett glas väldigt mediokert (för att inte säga urkasst) vitt vin införskaffades för den ohyggliga summa av 89 SEK/glas. Med Medelålderskvinnans voluminösa kännedom om prislägen, vet densamma att en flaska av ovan nämnda dryck kostar 49 SEK, vilket medföljde att Medelålderskvinnan blev något (för att inte säga enormt) besviken. För densamma är ett glas inte nog. Detta resulterade påföljande dag i en biltur till närmsta inköpsställe (Simrishamn) där flera storförpackningar införskaffades till en kostnad av 20 SEK/glas. Detta blev en veritabel succé trots att det fick inmundigas lite i det fördolda. Medelålderskvinnan (tillsammans med andra medelåldersämnen) var flitiga brukare av denna externa service och kom inte i säng förrän framåt tre på natten, vilket resulterade i en konferenströtthet då de ankom hemmet på fredagseftermiddagen. Att snålheten bedrar visheten är välkänt, men att bli så grundlurad tycker Medelålderskvinnan är i maffigaste laget.